Det är väl ändå typiskt. Att när man väl ska börja jobba, så blir man förkyld. Jag är i valet och kvalet om jag ska ringa och säga att jag inte är helt på topp, mest med tanke på att det är en restaurang. Jag känner mig i vilket fall som helst mer taggad på att jobba idag, är inte lika nervös som jag varit den senaste veckan.

Det är lite konstigt det där ändå. Jag har funderat en del kring det därmed att vänta och allt vad det innebär. Jag brukar nästan aldrig känna mig redo när det händer nya saker. Som nu, jag har varit så himla nervös och orolig för att de inte ska tycka om mig, att jag ska spilla mat på kunderna, råka nysa någon i ansiktet, tappa disk, få hicka osv. Men precis som att fåglarna vet att det ska bli regn innan det ens finns en tendens till det, är det som att kroppen och sinnet ställt in sig på att det är dags.

Imorgon kommer päronen! Wiheey!

Nu har jag bott här i drygt en vecka. Känns riktigt bra. Bättre än vad jag kunnat föreställa mig. Svartvita gardiner blev resultatet av en dags flängande i Skara med Lovisas bil. Och gardinstänger i guld.

Imorgon börjar jag jobba. Är riktigt nervös faktiskt. Jag kan bli så blyg och jag vill så gärna vara duktig så att de gillar mig och ger mig massor av jobb! Har varit i Skövde och köpt jobbkläder - svarta jeans och två svarta snygga tröjor. Fint folk från skolscenen har lovat att komma och stötta mig imorgonkväll  (vilket innebär att de kommer dricka öl).

Christoffer är bjuden på familjemiddag av sina Skaraföräldrar (de är lite speciella på Skara Skolscen) så de kommer lite senare. Jag var också bjuden. Hans föräldrar ville gärna lära känna hans fru bättre. Men det får bli en annan dag. Om två veckor när Christoffer ska åka till Norrköping och filma en novellfilm tänkte jag passa på att ha tjejmiddag här hemma. Stöka till det ordentligt:)

I övermorgon kommer mamma och pappa hit. Ska bli så himla mysigt! Jag vill visa dem vår fina lägenhet och hela lilla Skara och våra fina nya gardiner!

Krama om dem och bjuda på brunch:)

Nu ska jag städa.

Igen.

Jag ska baka bullar idag med!

Puss !

Okej, då har jag äntligen insett att jag verkligen bor här. Alla mina grejer jag tog med mig upp i första etappen är undanplockade och inlagda. Har fått två jobb på Olins och SG-grillen. Så då ska man in i restaurangbranchen också:)

Jag och Christoffer är så vuxna. Har till och med ett gemensamt matkonto hihi:)

Ska städa snart. Chris är i skolan så jag får leka hemmafru nu. Ska handla gardiner imorgon! Och en lampa och en hatthylla. Om det är jag som bestämmer? Som min kära mor sa "låt honom tro att han bestämmer, när det egentligen är du som gör det". Tack mamma, I'll remember that ;) Nej, men jag är nog mer medveten (i alla fall när det gäller gardiner!!) eftersom min underbaring inte haft det sen han flyttade hit för ett halvår sen. Vi har förresten varit tillsammans i sju månader nu:)

Det känns såklart ändå konstigt att flytta. Var sorgligt att säga hejdå, men mamma och pappa kommer ju hit nästa helg och jag håller ju kontakten med mina vänner och sådär:) 

Nej nu ska jag leka duktig! Tjing! 

Då var man hemma efter sju dagar i New York och en dag i Reykjavik. Det hr varit jättespännande och roligt. Att se Broadwaymusikaler var typ det bästa jag någonsin sett. Spamelot och Hairspray- herregud, säger jag. Så grymt bra!

Något som förvånade mig i NY var att det var så rent! Överallt sopade människor upp gamla fimar, spolade gatorna och log. Min bild av en kriminell stad försvann direkt. Sjukt fint var där! Det är dock ingen stad jag skulle vilja bo i, alldeles för stor och anonym. Men det var väldigt kul att ha upplevt staden:)

På vägen hem stannade vi till i snöovädret på Island för att bada i Blue Lagoon, Islands största varma källa. En häftig känsla att vara i vatten som stundstals var så varm att man brände sig, samtidivgt som snön yr runt huvudet på en.

Nu är jag på väg mot nya äventyr. Imorgon flyttar jag till Skara. Är sjukt nervös och lite sorgsen över att lämna allt och alla här nere, men framtiden lockar mer än vad rädslan håller tag om mig. Mina fina minnen finns ju alltid kvar i mig, och jag kommer ju tillbaka och hälsar på:)

Jag lovar att bli bättre på att blogga. Blogga om mitt nya spännande liv!

Puss!

Om mindre än två veckor blir jag sambo. Låter så vuxet. Som att jag var 35 och tvåbarnsmamma. Men nej, mina kära vänner, så är det inte. Jag ska flytta ihop med min underbara älskling Christoffer.

Innan jag gör det händer det lite andra roliga saker, men jag vågar inte skriva här för man vet aldrig vad som kan hända då.

Jag har fyllt 20, ja just det. Har till och med varit på systemet (oj, det har ju ALDRIG jag, tänker ni som läser) Magnus var här i helgen, så jävla roligt det var!

Nu ska jag gå upp och vara duktig!

Puss!

Imorgon blir jag 20 år. Då lämnar jag tonåren bakom mig och går in i den läskiga vuxenvärlden.

 Med med mys med familjen på morgonen och middag ute på kvällen kan ju inte dagen bli annat är bra:D

Imorgon blir jag 20 år. Då lämnar jag tonåren bakom mig och går in i den läskiga vuxenvärlden.

 Med med mys med familjen på morgonen och middag ute på kvällen kan ju inte dagen bli annat är bra:D

Jag är ledsen men alla som har distansförhållanden vet om att det är så här man är när man är ifrån den man älskar. Jag kan inte hjälpa att jag är deppig och tråkig och inte lika wild&crazy som jag varit innan. Jag vet om att jag är dålig på att hålla kontakten med folk. jag vet allt det där. Jag kan bara inte hjälpa det. det tär väldigt mycket på en psykiskt att ibland få ha det bra och ibland vara alldeles ensam. Det låter patetiskt men det är så det är. Jag har alltid sagt att "det är väl inte så farligt, kärlek är bara kärlek" men nu vill jag bara slå på den Jessican med en hammare och banka in lie vett i huvudet på mig själv. Om det är kärlek som jag känner för Christoffer, vilket jag är 100 % säker på att det är så är det inte BARA kärlek. Det är allt. Det är ALLT. Tro mig inte om ni inte vill, men jag är 100% säker på att jag och Christoffer kommer leva resten av våra liv tillsammans. Jag är trött på alla som säger att vi inte kommer det. Vad har ni för rätt att säga så?

Oj nu blev jag lite upprörd, det var inte alls det jag tänkte säga, men nu är det sagt och sagt är sagt och kommer aldrig tillbaka.

!

Även fast jag är tråkig och trött, så tänker jag på er. jag är inte bra på att höra av mig bara. Förlåt:(