Det är väl ändå typiskt. Att när man väl ska börja jobba, så blir man förkyld. Jag är i valet och kvalet om jag ska ringa och säga att jag inte är helt på topp, mest med tanke på att det är en restaurang. Jag känner mig i vilket fall som helst mer taggad på att jobba idag, är inte lika nervös som jag varit den senaste veckan.

Det är lite konstigt det där ändå. Jag har funderat en del kring det därmed att vänta och allt vad det innebär. Jag brukar nästan aldrig känna mig redo när det händer nya saker. Som nu, jag har varit så himla nervös och orolig för att de inte ska tycka om mig, att jag ska spilla mat på kunderna, råka nysa någon i ansiktet, tappa disk, få hicka osv. Men precis som att fåglarna vet att det ska bli regn innan det ens finns en tendens till det, är det som att kroppen och sinnet ställt in sig på att det är dags.

Imorgon kommer päronen! Wiheey!